Morgontrötta ögon möttes av en morgonpigg hägga.
Himla snälla karlar det finns, som spenderar en hel dag sittandes i en bil för att man själv ska till sjukhuset.
arvidsjaur-älvsbyn-boden-sunderbyn. framme!
En risifrutti (*fiber risifrutti?) också in , vägas, mätas, prata med läkaren, ta bodtryck och puls, måttband, t3,tsh, t4. Blodprover.
25 min senare så är man klar. Då var det bara åka hem igen.
Stannade till på blå ängeln i boden och åt en sallad.
Häggas lasagne kokade fortfarande då den blev serverad. Gott.
Mellan älvsbyn och arvidsjaur springer en ekorre över vägen, så klart så lyckades den komma precis under däcket.
Bonk, platt, död.
Då kom jag att tänka på mig själv. Är det verkligen så att några sekunder kan betyda 100% av livet?
Tydligen.
En död ekorre senare och ett brusigt rix-fm som molnade bort så var vi i lappland igen.
När jag kom hem så var mattläggarn fortfarande kvar. Men gick bara några minuter efter att jag kom.
Blev ett bra resultat.

*fiberrisifrutti - risifrutti där riskornen hade kvar skalet. Vart är världen påväg?
äter vi fiberbananer härnäst?
Och är alla lika dumma och nyfikna som jag, att man bara måste pröva, och nästan någonstans tror att det man äter är mycket nyttigare?!

Well.. känner mig trött.. kanske för att det inte blev så mycket sömn inatt.
Imorgon har jag iaf bokat tvätt-tid.
Då måste jag tvätta och plugga.. även om jag kommer känna att jag inte orkar eller har lust.

Vi ses i dimman.