I magen:
Även om barnet fortfarande får syre genom moderkakan så börjar lungorna att producera surfactant för att förbereda fostret inför ett liv på utsidan. Det är ett ämne som gör att alveolerna hålls utspända så att lungorna inte kollapsar och klibbar ihop sig när vi andas ut. Innerörat är nu helt utvecklat och fostret kan känna skillnad på upp och ned. Innerörat kontrollerar nämligen balansen.

Fostret har fått en dygnsrytm. Det både sover och är vaket. Antagligen är det som mest livligt när du vilar dig. Ögonlocken täcker hela ögat och naglarna har vuxit. Om du puttar på magen märker du att barnet flyttar sig. Det har blivit känsligt för beröring. Lungblåsorna är vattenfyllda under hela graviditeten och vätskan pressas ut vid själva födseln.

Mamma:
Din fundus, det vill säga toppen av livmodern, har nått över naveln. Du känner fostrets rörelser väl och kanske kan du till och med avgöra när fostret är vaket och när det sover.

Det är vanligt med halsbränna, ryggont, täta urinträngningar och ont i benen. Vissa kvinnor samlar vatten i vävnader och får svullna ben, framför allt på eftermiddagar och kvällar. Lägg upp benen när du sitter och lägg en kudde under benen när du sover. Du kan också använda stödstrumpor för att lindra besvären.

Ungefär två procent av alla gravida kvinnor drabbas av havandeskapsförgiftning. Oftast sker det i slutet av graviditeten, det är ovanligt att man drabbas av det innan vecka 24. De vanligaste symptomen är svullna händer, svullna fötter eller svullet ansikte samt en snabb viktökning. Tack vare regelbundna blod- och urinkontroller på mödravårdscentralen kan tillståndet nästan alltid upptäckas innan det blir allvarligt.