Jag är så glad över dem få vänner jag har. Jag har många bekanta men har väl aldrig varit bortskämd med riktiga nära vänner som finns där för en oavsett. Sen jag flyttade tillbaka från skåne känns det som jag börjat komma några vänner närmre igen, som jag kanske tidigare försummat. Ni får förlåta mig men jag är så jätte dålig på att ta kontakt. Jag tänker på er ofta om det är till någon tröst. Jag ska bli bättre!!!!
Några vänner är nyfunna,

som Sofie - jag gillar dig för att du är den raka, den ärliga, den som säger vad du tycker. Även om vi inte alltid tycker lika är jag glad över att du är den ärliga. Dig vet jag att jag kan få ett rakt svar av. Du ljuger inte för att göra någon glad utan går hellre på sanningen. Det avundas jag dig. Jag vill också kunna vara lika rak. Du försöker finnas där för mig även om vi inte känt varandra länge. Du är givetvis så mycket mer också. Men det är en av sakerna varför jag gillar dig för den du är :)

Och Sara, som jag umgicks en del med under gymnasiet men vi hittade olika vägar att gå och valde helt olika håll. Det var nog jag som valde det dåliga valet av väg. Jag är så glad att vi kommit närmre varann igen och återtagit vår kontakt. Du är den där glada tjejen, hon som får mig att vilja så mycket mer med mitt liv. Tjejen som jag ser upp till, avundas för att du klarar så mycket på en och samma gång. punktlig, intelligent, smart och omtänksam. Du är tjejen som också ger mig hopp om att framtiden kan se ljus ut. 

Jenny - min barndomsvän. Vi har gått igenom mycket tillsammans, hemska saker, roliga saker, saker som fört oss närmre varandra och saker som fått oss att inte umgås på olika långa perioder. Men vi har ju alltid haft uppehåll å vår relation, vår vänskap. Även när vi var små. Vi umgicks så mycket ibland att vi blev less på varandra och behövde en månad eller två utan varann för att sedan kunna leka och busa lika mycket igen.
Jag minns första gången vi träffades, vi hade åkt skoter med våra föräldrar till andra sidan arvidsjaursjön. Sedan fick jag följa med dig och din familj hem till er också lekte vi i ditt rum. Det var början och vi hade inte ens börjat sexårs.. Jag vet inte exakt hur gamla vi var.

Nu umgås vi väl inte så jätte mycket. Men jag känner ändå att du är den vännen som alltid finns där för mig, för mig och Lily i vått och torrt. Jag önskar att jag också kunde finnas där på samma sätt och hoppas att jag en dag får visa det. Med dig kan jag fortfarande prata om saker som jag inte känner att jag kan prata om med andra. 
Hoppas du vet att du betyder en hel del.

och Annika, mina kära kusin. Det var jag och du väldigt mycket och väldigt ofta under våra skolår. Vi var ju kusinerna som var så lika men ändå väldigt olika!! Du var den försiktiga, den tysta.. den som tänkte före du handlade. Jag var nog helt tvärtemot. Jag var inte blyg, även om många uppfattat mig som det pga av min ljusa röst. NU vet ni.. jag är INTE blyg. Men ibland kanske jag önskar att jag vore, eller varit. för det verkar ha gått så mycket bättre i livet för dem blyga.. Dem aktsamma. Jag har hela tiden varit steget före.. och ja.. ni ser ju vart jag står nu. Men jag är glad över att ha haft dig Annika under min uppväxt och skolgång. För mig kändes det som att vi var en person ibland. Jag antar att när du flyttade ner till halmstad så fick jag någon slags separationsångest eller nått. för jag märkte att jises - jag är ju jag. Jag är ju inte oss.
Men vi hade mycket roligt för oss, och jag tror vi fortfarande har lite samma humor. Vi kanske inte umgås lika mycket nu. Vi är inte heller lika nära varandra som förut. Men vi alla blir ju äldre.. hittar nya vägar. Men bara så du vet så finns jag här om du behöver mig.!! Min allra bästa kusin.


Jag är så dålig på att kunna visa mina känslor för er med ord - muntliga sådana. Ja på det sättet kommer jag nog alltid vara lite tillbakadragen. När det gäller känslor av alla olika slag så är jag rätt inåtvänd. Men jag ville iallafall att ni skulle få en liten glimt av att jag tycker om er -att jag bryr mig om er!!!